Jag är medlem i  -->> 

Synd bara att jag under dessa 29 obehandlade år blivit av med så gott som allt som kallas liv/livskvalitet, pga kroppens och själens förfall genom sjukdomen. Känns lite bittert ...
Jag hoppas dock på att bitterheten vänds till glädje vart eftersom jag börjar återfå lite av det som en gång var jag. ;-)
Läs mer genom dessa fyra länkar:
 

1984 - Fortsatt hjärtklappningsbesvär. Man tar ett sköldskörtelprov, vilket enligt dåtidens referensintervall ligger normalt. Remitteras till psykiatrin.

1987 - 23 år gammal får jag träffa nästa hjärtspecialist, eftersom pulsen är fortsatt hysteriskt hög. Han utför även arbets-Ekg och konstaterar även han att vilopulsen är alltför hög, men hittar inte han heller något fel på själva hjärtat och dess funktion. Sköldkörtelprov tas - enligt dåtidens referensintervall ligger mitt normalt, så inget vidare görs. Remitteras till psykiatrin ....

1992 - 28 år gammal träffar jag hjärtspecialist nummer tre. Har nu nyligen fått mitt andra barn och hjärtklappningsbesvären förvärras ytterligare. Får göra ett 24-timmars-Ekg. Man konstaterar återigen förhöjd allmänpuls, men inget hjärtfel hittas. Får nu Seloken Zoc utskrivet (betablockerare som ska lugna hjärtrytmen) och den medicinen äter jag än idag (i ännu större dos än från start), men likförbaskat lider jag av daglig hjärtklappning.
-------------------------------------------
Under alla dessa år har jag dessutom åkt in till sjukhus akut otaliga gånger, pga. hjärtats hysteriska slag i första hand.

Utvecklar med tiden även svår panikångest och genomgår otaliga psykiska behandlingsformer, men inget hjälper för att lugna min dagliga förhöjda puls. Får antidepressiva mediciner utskrivna titt som tätt och äter dessa från och till under många år. Ångesten blir då något lättare att bära, men hjärtklappningen fortgår ändå ...
-------------------------------------------
1993-2004 - Under resterande 90-talet och första delen av 2000-talet får jag alltmer svårt att orka med mitt arbete som frisör. Främst pga. hjärtklappningen, men även av andra symptom som mer och mer smyger sig på. Även den ökade ångesten, som de fysiska symptomen ger mig, börjar begränsa mitt liv mer och mer. I november 2004 blir jag, efter år av periodvis sjukskrivning, sjukpensionär.

2006 - Får alltmer problem med svalget, svårt att svälja, tryck och kramp över strupen och halsgropen. Genomgår grundliga undersökningar av svalg, matstrupe och även gastroskopi utförs. Läkaren hittar ett 4 cm stort magmunsbråck, vilket läkaren anser orsakar mina besvär med strupen och även med hjärtklappningen. Får Opeprazol (20+20 mg/dag) utskrivet, men trots medicinering kvarstår mina symptom/problem.

2007 - Utöver den konstant förhöjda, rusande pulsen, får jag nu även extremt mycket extraslag på hjärtat. Ny hjärtspecialist, ny hjärtutredning med Ekg, ultraljud, arbets-Ekg. Inget hjärtfel hittas, men man konstaterar åter den förhöjda pulsen och även extraslagen. Får rådet att höja min Selokendos ...
-------------------------------------------
Åker in och ut till akuten pga. hjärtats rusningar. Går fortsatt i olika terapiformer inom psykiatrin, men inget hjälper mot mina alltmer ökande besvär. Sköldskörtelprov (TSH) fortsätts att tas på mig titt som tätt, men alltid med resultat som ligger inom dåvarande referensvärden ...
-------------------------------------------

2009 - Insjuknar i hjärnhinneinflammation (herpes typ 2-baserad). Allmäntillståndet och konditionen försämras generellt än mer markant efter detta.

2010-12 - Fortsatt hjärtklappning och periodvisa extraslag. Andfådd av ingenting. Genomgår stor spirometriundersökning (lungfunktion). Inget fel hittas. Ny hjärtspecialist gör ny 24-timmars-Ekg + ultraljud. Inget fel hittas, men förhöjd puls konstateras återigen ....

Åker akut till sjukhus med extrem puls ännu en gång. Ultraljud och blodprover tas av ny hjärtspecialist, som åter konstaterar att jag är hjärtfrisk men med för hög puls. Han skriver ut ytterligare en form av Seloken (betablockerare) åt mig - en mer snabbverkande variant - som han säger åt mig att ta vid behov, när hjärtat rusar mer än jag klarar av att hantera. Sedan dess tar jag ofta upp till 200 mg Seloken sammanlagt per dygn. Men trots det så har jag ändå under en del av dagarna så hög puls att jag inte orkar stå upprätt ...

Får nu prova ännu en variant av antidepressiv medicin, eftersom man (läkare och psykpersonal) drar slutsatsen att mina svåra problem är psykosomatiska. Medicinen hjälper mot den värsta "svärtan" i mitt sinne, men hjärtklappningen består ... Slutar igen med medicinen efter ca. ett år, eftersom jag gått upp mycket i vikt av den och inte anser att den hjälper mer än den stjälper.

Under 1½ år går jag under denna period och tränar kondition och styrka 2 ggr per vecka genom sjukgymnast. INGEN förbättring sker ändå - vare sig på kondition, styrka, ångest eller fysiska symptom. Snarare tvärtom med det sistnämnda! ... :-o

Sommaren -11 opererar jag vänster armbågsnerver pga. känselbortfall i ring/lillfinger, samt kraftigt reducerad muskelstyrka i vänster hand. Operationen går bra, men styrka och känselbortfallet består, eftersom jag utförde operationen för sent och nerverna redan skadats för mycket. Dock har operationen sett till att svagheten inte ska förvärras. (Nu i maj -12 börjar jag få samma symptom på höger hand ....)

November -11 - Ny hjärtspecialisttid - på remiss från VC som registrerat dels hög puls (hm ... jaaa, det är så jag har - what´s new ...) och även extraslag på ett vilo-Ekg. Nytt ultraljud och nytt arbets-Ekg. Inte heller nu hittar man något fel på hjärtat. Däremot påpekas att jag har för högt blodtryck (trots Betablockerarna, som ju är blodtryckshämmande), men inget förslag om vad/om jag ska göra något åt det!?! :-o Man tar även kolesterolprover (utan anmärkning) och ett nytt TSH som enligt labbets referensvärden ligger normalt. (Dock ändrades referensvärdena under 2009, vilket labben inte då verkat uppmärksamma?!? Och enligt nya referensen ligger mina värden för högt! ... Ingen tar någon notis om detta! ...)

Våren -12 - Har gått upp mer än 40 kilo på bara några år! Har högt blodtryck, fortsatt daglig, svår hjärtklappning som gör mig mer eller mindre orörlig. Har nu även ont precis överallt i kroppen. Från tåleder till huvudet och allt däremellan. Har så mycket värk och är så stel att jag gråter av smärtor vid minsta rörelse och det även nattetid. Pinar mig ändå vidare till min psykoterapi, trots att terapi inte verkar hjälpa mig ett smack. Känner mig totalt uppgiven, gråter mig igenom dagar och nätter och kan/orkar inte göra ett smack. Är totalt isolerad till mitt hem och upplever tillvaron som en enda smärtsam plåga. Extremt ångestfyllt!

Terapeuten ger mig nu telefonnumret till en framstående endokrinolog (hormonläkare) i Stockholm, eftersom han tycker att min symptombild liknar Hypotyreos. Läkaren ifråga har egentligen redan pensionerats, men arbetar ännu en dag per vecka på sin praktik och efter att ha skickat ett bedjande brev till honom med min symptomhistorik, så ringer han upp mig och ger mig en tid hos honom. Tack gode Gud!

Eftersom läkaren som sagt jobbar sällan så får jag vänta en månad på tid för träff, men jag får omgående komma in och ta en jäkla massa prover inför vårt kommande besök. Knappt två veckor efter provtagningen (och två veckor innan jag ska på besök hos honom alltså) ringer läkaren upp mig och berättar att han fått provsvaren och att jag lider av Hypotyreos. Han ger mig genast recept på Levaxin och jag börjar medicinera omgående.

Igår, 2 maj 2012, fick jag äntligen komma på läkarbesöket. Tyvärr har min hjärtklappning blivit ännu värre sedan jag startade Levaxinbehandlingen. Däremot har värken blivit lite bättre redan. Enligt läkaren så är det inte ovanligt att hjärtat reagerar med att slå ännu snabbare/hårdare till en början vid insättning av medicinen. Även fast vi startat med babydos. Och tydligen reagerar kroppen med mer biverkningar till en start, ju längre man gått med Hypotyreos obehandlat och ja ... 29 obehandlade år är ju rätt länge så ... :-/

Läkaren trodde absolut att hjärtat skulle lugna sig med tiden. Och att även alla mina andra otaliga dagliga symptom kommer att lugna sig. Som t.ex andnöden/andfåddheten jag har i lite olika former, värken, muskelsvagheten, ångesten, vätskesvullnaderna, yrseln, tröttheten, orkeslösheten, känslan av att ha en fors av adrenalin sprutandes i kroppen, etc, etc. Jag hoppas, hoppas att han får rätt och att jag kan återfå något som liknar ett värdigt liv! "Du får försöka ha lite tålamod", sa läkaren. Det tar lite tid att få hormonbalans igen och ännu längre tid tar det, som sagt, ju längre man haft sjukdomen obehandlad.

Jag har nu idag, 4 maj 2012, ätit 25 mg Levaxin i exakt två veckors tid. Jag ska fortsätta med den dosen två veckor till, sen är tanken att jag ska höja till 50mg tre dagar per vecka och sakta mak fortsätta doshöjning på samma vis, tills en optimal nivå hittats. Om två veckor ska jag även få svar på det kortisolprov (binjurarnas funktion) jag fick lämna i förrgår. Binjurarna kan nämligen bli så uttröttade av långvarig obehandlad Hypotyreos, att kroppen inte förmår tillgodogöra sig Levaxinet. OM det skulle visa sig att binjurarna inte fungerar som de ska, måste jag få behandling för dem också, innan jag kan räkna med att få effekt av Levaxinet. Men jag hoppas det slipper vara så, så att inte en medicineffekt blir ännu  mer sinkad. Orkar nämligen inte ha det såhär längre. Har redan plågats både fysiskt och psykiskt av detta länge nog nu.

För att inte tala om den plåga och förnedring alla år av läkarbesök/psykremitterande/psykterapier/misstrohet mot mig och mitt mående (från sjukvården/psykvården/omgivningen i stort!) gett mig under dessa 29 år!! FAN, blir så sorgsen när jag tänker på det att jag knappt står ut. Men, men ... förhoppningsvis får jag nu ändå möjlighet att till slut få må lite bättre. Bättre sent än aldrig ...

Vill du följa hur det går i min fortsatta medicinering och mitt Hypotyreosmående, så kommer jag skriva om det nu och då i min blogg. Under kategorin "Hypotyreos/Personligt".

• Hjärtklappning (det jag lidit/lider mest och mest konstant av!)
• Konstant, kroniskt förhöjd puls
• Periodvis mycket extraslag
• Panikångest - (som jag alltid upplevt det, triggas av hjärtklappningen, inte tvärtom, som läkare/psyk velat hävda ... Fick egentligen panikångest redan som 10-åring, i samband med första menstruationen. Dock kom attackerna väldigt sporadiskt och glest de första åtta åren.)
• Lågt blodsocker/yrsel
• Periodvis andnöd/astma
• Låg kroppstemperatur (under 36 grader) sedan tonåren
• Nästan alltid frusen, men klarar ändå inte av för mycket värme, eftersom hjärtklappningen då blir ännu värre.
• Eksem/psoriasis
• Periodvis stora viktökningar (bara senaste åren har jag gått upp drygt 40!! kilo - trots att jag under den perioden tränat styrka/kondition 2 ggr per vecka, dagligen promenerat med hund och INTE ätit mer än jag brukat!!)
• Andfåddhet/andnöd (har fyra-fem olika typer av andningsbesvär som är mer eller mindre påtagliga.)
• Tryck/kramp/brännande känsla i strupen och halsgropen
• Periodvis svårt att svälja
• Skakande/darrig känsla inuti kroppen - som en ström av adrenalin.
• Matthet, orkeslöshet, muskelsvaghet
• Svullnad/vätskighet i fingrar/händer/vader/fötter framför allt. Känns mer än det syns.
• Hård mage
• Lågt blodtryck fram till sista året (2010-11), då blodtrycket plötsligt blev högt istället
• Värk i vader/skenben/fötter/hudytan sedan 2009. Värk ÖVERALLT sedan starten av 2012. Från tåleder till huvudet. (Värken har växlat mellan att vara molande, huggande, stickande, brännande, tryckande.)

• Stor trötthet
• Viktökning
• Viktminskning
• Kalla händer och fötter
• Kallsvettning
• Nattsvettning
• Långsamma rörelser
• Långsamt tal
• Stickningar/domningar
• Andfåddhet
• Svårighet att ta ett djupt andetag
• Yrsel
• Hjärtklappning (hjärtslagen känns oregelbundna/"hårda"/snabba)
• Känslighet för solljus
• Brist på koordination
• Darrande
• Sömnlöshet
• Avsaknad av sexlust
• Upprepade urinvägsinfektioner
• Infektioner i övre luftvägarna
• Svarar dåligt på behandlingar
• Candida (svampinfektioner)
• Tunga ögonlock
• Skovlig röst
• Struma=(förstorad sköldkörtel)
• Muskelkramper
• Ledstelhet
• Förlorad uthållighet
• Värmekänslighet
• Känslighet för kyla
• Låg kroppstemperatur på morgonen
• Intolerans mot fysisk aktivitet
• Sug efter salt
• Sug efter söta saker
• hypoglycemi = lågt blodsocker
• Svimningar
• Kraschar efter 15.00 på em
• Rycker till ofta
• Sömn gör inte att man känner sig piggare
• Astma
• Invärtes skakningar
• Lupus
• Reumatoid artrit

• Svullnad

• Ögon
• Ansikte
• Händer
• Fötter
• Fotleder

• Mun och hals

• Svårighet att svälja
• Känsla av att ha en klump i halsen
• Känsla av att ha tryck över halsen
• Brännande känsla i halsen
• Halsont
• Svullen tunga
• Kvävningsanfall
• Torr mun

• Hörselproblem

• Överkänslig hörsel
• Ljud i öronen (väsande, ringande)
• Dövhet

• Hår

• Tappar kroppsbehåring
• Tappar hår på huvudet
• Sköra hårstrån
• Tappar ögonbryn(yttre tredjedelen)
• Tappar ögonfransar
• Torr hår

• Hud

• Torr
• Flagnar
• Grova fläckar
• Glåmig hudfärg
• Blek hy
• Mörka ringar under ögonen
• Pigmentation i hudveck
• Utslag: kliande, röd, svullen hy

• Avdomningar och pirrande

• Ben
• Fötter
• Armar
• Händer
• Rygg
• Ansikte

• Smärta

• Migrän
• Tryckande huvudvärk
• Rygg- och ländryggssmärta
• Handledssmärta
• Muskel- och ledsmärta
• Karpaltunnelsyndrom
• Inflammerade/ömma senor
• Hälsporre (plantar fasciitis)

• Matsmältningsproblem

• Avsaknad av/minskad aptit
• Matallergier/Matintolerans
• Intolerans mot alkohol
• Förstoppning
• Hemorrojder
• IBS/Irritable Bowel Syndrome/Colon irritable
• Utspänd mage, gaser
• Högt kolestrol
• Diabetes

• Blodtryck och puls

• Högt blodtryck
• Lågt blodtryck
• Långsam/svag puls (under 60)
• Snabb puls (över 90)

• Mensproblem

• Ingen mens
• Lätt mens
• Stor blodförlust vid mens
• Infertilitet
• PMS
• Endometrieos

• Problem med synen

• Svårt att fokusera
• Dubbelseende
• Torra ögon
• "Grus" i ögonen
• Suddig syn

• Mentalt

• Panikattacker
• Minnesförlust
• Förvirring
• Mentalt slö
• Dålig koncentration
• Ljud eller röster i huvudet
• Hallucinationer
• Fobier
• Förlust av motivation
• Depression efter förlossning
• Mardrömmar

• Emotionellt

• Lätt upprörd
• Vill vara ensam
• Humörsvängningar
• Depression
• Nervositet/oro
• Personlighetsförändringar
• Känslor av bitterhet
• Tappar självförtroende