Frågor och svar

 
Frågor angående ångesten som jag ofta genom åren fått/får lägger jag ut här, tillsammans med mina svar på dem.

(OBS! Svaren är inte allmängiltiga! JAG upplever det såhär, andra kan uppleva det på annat vis.)


  • Kan man verkligen må så dåligt som du säger att du gör, och samtidigt utåt sett verka helt "normal"?

Japp, det kan man. För mig är det nog snarare tvärtom, att ju sämre jag mår, ju mer samlad och lugn verkar jag utåt. Detta pga. att jag då är så koncentrerad på mitt inre, på att inte få panik/ångest, att jag blir väldigt minlös och ser alltså då mer samlad ut.


  • Blir man inte väldigt känslomässigt avtrubbad av "lyckopiller"?

Många säger att de blir det. För mig blir effekten den att jag upplever det som att jag blir MER känslomässigt öppen/mottaglig när jag medicinerar. Utan medicinen går så gott som hela min tid och tillvaro åt till att bara försöka orka överleva och det med så lite panik som möjligt, vilket i sin tur gör att jag inte kan ta till mig sådant i livet som sker utanför min egen kaotiska kropp/hjärna. Med andra ord - jag upplever/känner det mesta i livet mycket tydligare, mer och större då jag medicinerar. Min värld och mina känslor krymper inte - tvärtom - den/det vidgas eftersom jag då orkar uppleva/känna. :-)


  • Jag har hört att man ska tappa sexlusten av "lyckopiller"!?

Samma sak gäller här för mig, som vid föregående fråga. Utan medicinen är jag så upptagen med all ångest att sex är det sista jag kommer att tänka på. Därför upplever jag det som att min lust och förmåga blir mycket, mycket större med medicinen, eftersom jag då har tid/energi över till att vilja ha sex! :-) Har heller inte märkt någon försämring rent fysiskt på det sexuella planet, vilket man hör är vanligt bland "lyckopiller"-ätare. Alltså att förmågan till orgasm ska minska. Så är det inte för mig - förmodligen även det genom att jag alls med medicinen KAN känna lust.


  • Är upptrappningen av antidepressiv medicin så jobbig som folk säger?

Jag tycker att upptrappningen är hemsk, rent ut sagt. Under drygt en månads tid har alla mina symptom blivit sju resor värre, innan det till slut vänder. Det gäller att på något vis stå ut så länge att man hinner märka om medicinen har positiv effekt eller inte, vilket såklart inte är lätt. Under en av mina upptrappning var jag tvungen att samtidigt bruka Xanor för att klara av det hela.


  • Är utsättningen av antidepressiv medicin så jobbig som folk säger?

Jag har upplevt utsättningen som bra mycket lindrigare än upptrappningen. Det egentliga enda problem jag fått (av Zoloftutsättningen framförallt) har varit ett mystiskt "blixtrande" i huvudet vid minsta lilla huvudrörelse. Till och med vid minsta ögonrörelse faktiskt. Det är som att det skulle uppstå en sekunds kortslutning i hjärnan. Kan inte beskriva det bättre än så. Detta fenomen tar upp till flera månader på sig att upphöra igen. Det är ju inte farligt i sig men otroligt obehagligt och gör en smått "groggy" och skum rent allmänt.

Uppdatering 20 november 2011

Är precis i utsättningsprocess från Cymbalta och jag måste tyvärr nu ta tillbaka det jag tidigare skrivit här för ... HERREGUD så mycket (och vidriga) utsättningssymptom jag drabbats av den här gången! :-O Exakt vad och hur kan man läsa om under "Medicin".


Fler frågor och svar kommer inom kort.